Även om jag var tvungen att kliva upp vid sju imorse så var det värt det för att få sova ihop en sista natt innan killen flyger till New Orleans för att gå på bröllop. Jag promenerade hem från Vasastan till Kungsholmen och köpte med mig en kaffe på vägen. Det är något magiskt med en stad som inte riktigt vaknat.
Sankt Eriksbron.
Stadshuset täckt av dimma. Får lite San Francisco-vibbar av dimman och backen.
2 svar på ”En stad som inte riktigt vaknat”
Så nyfiken på "killen". Inte vem han är utan snarare hur ni träffades. Du är alltid så ärlig och öppen, vilket ger en massa hopp och inspiration. Mvh *evig singel*
Jag svarade i ett inlägg ifall fler är nyfikna 🙂 kul att kunna inspirera! Jag tror, vet och hoppas att det finns någon där ute för alla. Kram!