Jag springer oftast 3-8 km när jag är ute och joggar själv. Jag har mycket lättare att springa långt och länge när det är lopp eftersom man på förhand vet exakt hur lång sträckan är, det är en härlig och peppande atmosfär, och jag vill göra mitt bästa.
Så igår bestämde jag mig för att springa årets första mil idag. Alla lopp jag hade anmält mig till är inställda, så för att 10 km skulle bli av så behövde jag bestämma mig och ladda för det mentalt. Om huvudet är med så är det så mycket lättare. Om jag tänker att jag ska springa 4-5 km så springer jag inte en mil.
Det var 18 grader, blåsigt och molnigt. Skönt att slippa stekande sol, och det var inte lika mycket folk ute som det är vid strålande väder. Vid 7 km kände jag att jag hade ett bra flow och det blev 12 km! Jag har en hatkärlek till löpning, men det känns väldigt skönt nu efteråt!
Det har gått en vecka sedan jag färgade min 5-månaders utväxt hos frisören – och jag känner mig för blond. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna så, haha. Men det gör jag.
Det fantastiska med hår är ju att det går att färga och färga om. Efter att ha testat alla tänkbara färger så vet jag verkligen det. Hela den här våren har jag funderat på vilken hårfärg jag egentligen vill ha och flera personer har sagt att jag borde ha mörkare hår, när de fick se hur mörkt hår jag egentligen har. Men jag vill fortfarande vara blond och jag har scrollat och sökt mig igenom Instagram och Pinterest för inspiration.
Så trillade jag in på Anette Hovlands instagram (@anettehhovland) och blev kär. Hennes hår är blont men känns ändå varmt och naturligt, så fint! Nu har jag spammat min frisör (sorry!) med bilder inför min bokade tid i augusti!
WOW! 6 månader med tandställning och nu är mina tänder så raka och fina!
Jag gav mig själv fina tänder i 30-årspresent. Istället för att köpa till exempel en dyr väska så kändes det mer värt att ha fina tänder resten av livet.
Det jag störde mig mest på var att min ena tand låg över framtänderna (bilderna här nedanför). Men sedan har jag även fått veta att mina framtänder pekade något inåt – och jag ser ju också på bilderna hur snett det var nedtill, jämfört med nu.
Bilderna talar för sig själva, men jag tänker att jag även skriver lite om processen för den som är nyfiken.
Såhär rakt och fint är det alltså nu!
Det har varit blod, svett och tårar – eller i alla fall blod, blåsor och skavsår. Jag har inte haft speciellt ont i tänderna, även om det ibland har spänt lite. Det har mest varit jobbigt att ha något i munnen som skaver.
Under 4,5 månader hade jag gummisnoddar som man fäster mellan övre och nedre käken – inte supersnyggt, haha. Perfekt tajming ändå att vi jobbat hemifrån under större delen av den här tiden. På bilden här nedan är gummisnoddarna supertunna, efter ett tag fick jag byta till tjockare gummisnuddar som spände åt mer.
Nu efteråt har jag fått en tunn, genomskinlig bettskena som jag ska ha dygnet runt (förutom när jag äter) i 2 månader. Den syns knappt, så det gör mig ingenting. Sedan ska jag sova med den varje natt i 6 månader. Om jag har förstått det rätt så är det för att tänderna ska hålla sig på plats och ”rota sig”.
Jag har gått hos Sollidens tandläkarmottagning i Täby (rekommenderar varmt!) och jag betalade extra för att få en vit räls i överkäken. Jag valde att ha rälsen synlig eftersom det var mycket billigare – och eftersom det ”bara” var en process på 6 månader. Jag har varit hos tandläkaren varannan till var tredje vecka under de här månaderna för att spänna åt tandställningen.
Alla dagar har inte varit en dans på rosor, men det har absolut varit värt det! Nu när jag ser slutresultatet så hade jag gjort om det alla dagar i veckan – utan tvekan!
Igår tog jag ut resten av tandställningen – yaaay! Bilder kommer, men först ska jag äntligen till frisören!
Jag brukar färga utväxten med 4-5 veckors mellanrum men nu har jag inte varit hos frisören sedan 24 februari. Det är nästan 5 månader – galet! Det kändes jobbigast i början men när det hade gått 6-7 veckor så hade jag vant mig vid att se ut som ett troll.
Jag har inte haft så här mycket utväxt sedan jag började färga håret när jag gick i högstadiet. Jag har haft alla hårfärger sedan dess: rött, vitt, ljusblont, mörkblont, brunt och svart. Men varje gång jag svävat iväg från det blonda de senaste åren så har jag ångrat mig. Det var länge sedan jag såg såhär mycket av min egen hårfärg – och oj så mörkhårig jag är, haha.
Jag är fortfarande försiktig och fullt medveten om att det är pandemi, men vill verkligen färga håret nu och hoppas att det är en relativt liten risk. Varje gång jag sett en superblond person på stan eller i sociala medier så har jag blivit avundsjuk. Det ska bli så skönt att färga bort utväxten och klippa topparna i eftermiddag!
Ni får bilder av håret och tänderna utan tandställning inom kort!
Jag har inte varit sjuk på ett halvår men i veckan fick jag lite ont i halsen. Om vi inte räknar cirkusen med sköldkörteln såklart, som fortfarande är en pågående process…
Så typiskt när jag skulle fixa det allra sista hos tandläkaren imorgon bitti, men vi bokade om till onsdag eftermiddag istället.
Jag tror det blev lite för mycket den här veckan efter att ha haft det superlugnt hela våren. Som när man får semester och blir förkyld. I måndags var det fest med mina tjejkompisar, i tisdags tog jag bort halva tandställningen, i onsdags var det ny månad och massor med jobb – så i torsdags gick väl luften ur mig och jag fick ont i halsen.
Men det känns bättre idag och jag känner mig inte alls hängig. Jag har tagit det lugnt i helgen, kollat på film, druckit Kan Jang och hängt med mamma och pappa. I fredags såg jag om första Twilight-filmen och idag tänkte jag kolla på uppföljaren New Moon och sova tidigt för att ladda inför veckan.
