2013 har varit en berg- och dalbana. En lärorik sådan. Det finns ett ord för det: Livet. När året började hade jag ingen aning om vad som väntade, och det är väl just det som gör livet spännande. 2013 har inte varit dåligt, men inte heller världsbäst. Nu är jag bra nyfiken på vad 2014 har att bjuda på!
I januari jobbade jag på marknadsavdelningen på Metro, men varumärket jag jobbade med lades ner och i samma veva behövdes en person på onlineavdelningen (avdelningen jag jobbat extra för 2008-2012). Jag hoppade på tåget, gick en kurs i Google Analytics och fick titeln ”webbanalytiker”. Efter sommaren väntade en ny utmaning då jag började jobba med annonshantering på våra sajter halva tiden (och halva tiden med webbanalys). Kul att få jobba med två olika, men närliggande, världar. Min brorsa började även på onlineavdelningen i maj. Superkul!
Hösten 2012 skrev jag uppsats för andra gången och den lämnades in i början av 2013. Det räckte inte hela vägen och jag blev än en gång underkänd.
Det kändes som ett stort misslyckande. Planen är att ge det ett tredje försök (tredje gången gillt!). Jag klarade min sista tenta i somras i ekonomi och det är nu ”bara” uppsatsen kvar mellan mig och en examen i Reklam & PR.
Året startade tungt på flera fronter: vågen stod på all time high, varumärket jag jobbade med lades ner och uppsatsen blev underkänd. När ett ljus dök upp i januari så var det mer än välkommet. På första dejten drack jag och Niclas vin i Vasastan och innan vi hade setts en tredje gång hade han redan planerat in vinprovning till fjärde dejten. Vi umgicks i fyra månader och jag var kär efter den första. Över valborg reste vi till Italien och bilade mellan
Venedig,
Verona,
Gardasjön och
Milano. Fantastiskt vackra miljöer som jag är glad över att ha fått se. När vi kom hem visade det sig att han inte hade några känslor för mig och jag fick ur mig något i stil med ”Åh, så tråkigt. Jag är ju jättekär i dig.”
Det är väl inte meningen att alla som kommer in i ens liv ska stanna. Oavsett om fyra månader är en lång tid eller inte, så har jag aldrig träffat någon så länge tidigare, så för mig var det en bra erfarenhet även om det
aldrig är kul att bli dumpad.
Juni inleddes med att jag var heartbroken och ville bort från Stockholm. Jag behövde andas ny luft och
flög själv till grekiska ön Kos. Jag ville bara ligga vid poolen, ha sand mellan tårna, dricka paraplydrinkar och komma hem brun, fräsch och utvilad. Det var lite ensamt, men samtidigt precis vad jag behövde. Där kunde jag inte springa på honom på stan, vilket jag gjorde här i Stockholm innan jag åkte.
Sometimes, you just need a break. In a beautiful place. Alone. To figure everything out.
Under sommaren blev det även powerwalks runt Kungsholmen, uteserveringar i stan med vänner och skärgården med familjen. En riktigt bra mix av saker jag tycker om.
Jag såg Robin vinna
Melodifestivalen med låten ”You” i Globen, mitt favoritband
OneRepublic hade en exklusiv spelning där jag var på plats, tillsammans med brorsan dansade jag in sommaren på
Summerburst och vi fick gå på Melissa Horns genrep. Jag älskar musik i alla former, men att uppleva det på plats är magiskt.
När jag ställde mig på vågen i januari visade siffrorna all time high. Jag slutade med godis och tränade någorlunda bra. I juni stod vågen på minus sju kilo från tidigare siffra. Det var ett resultat både av bättre vanor under våren, samt minskad aptit efter att jag blev dumpad (jag fortsatte äta, men var inte sugen/hungrig). När jag började må bättre under sommaren gick jag upp några kilon igen.
Senaste 20 veckorna (aug-dec) har jag tränat 2-4 pass/vecka (bortsett från tre av veckorna med 0-1 pass/vecka). I september vågade jag testade skivstångspass och upptäckte att jag gillade det. Så nu kör jag både kondition och styrka. Bortsett från att vikten gick upp och ner under våren/sommaren så känner jag ingen förändring i kroppen, vilket jag hoppas på att få se under 2014!
