Efter jobbet tog jag mig till naprapaten. Det är två veckor sedan jag var där sist och det har känts i kroppen. Jag tyckte inte att jag hade tid förra veckan men hade verkligen behövt gå. Är stel och öm i rygg, nacke och axlar. Jag känner mig alltid lite tilltuffsad efteråt, idag mer än vanligt, så på vägen hem köpte jag med mig glass. Nu har jag tänt ljus, lyssnar på lugn musik och försöker varva ner och ladda inför en ny dag.
1 svar på ”It’s always darkest before the dawn”
Oj så gott det där såg ut!